onsdag 9 juli 2008

Äntligen fri!


Skuggorna över Colombia har ljusnat...hoppet om varaktig fred och demokrati har stärkts kraftigt...Ingrid Betancourt är FRI och för ”gerillan” Farc betyder detta schackmatt!

Det utbröt spontan feststämning i Colombia och Frankrike när beskedet om hennes lyckade fritagning kom och personligen kände jag en enorm glädje svepa igenom mig....härligt!

Ingrid Betancourt är född i Bogotá, men växte i huvudsak upp i frankrike. Hon har både colombianskt och franskt medborgarskap. Ingrid återvände till Colombia efter mordet på presidentkandidaten Luis Carlos Galán 1989. 1994 blev hon invald i kongressen och valdes till senator 1998...hon fick flest röster av alla kandidater, redan då mycket omtyckt. Hon drev kampanjer mot korruptionen, gerillavåldet och narkotikahandeln. Ingrid ställde upp i presidentvalet för ”de gröna” i valet 2002. Som många andra försökte hon få tillstånd fredsförhandlingar med Farc...men kidnappades av denna organisation den 23 februari 2002.

President Álvaro Uribe (som vann valet 2002) har fört en lyckad kampanj mot Farc, efter Ingrid Betancourts fritagning m.m. har organisationen inget kvar att förhandla om. Men trots Uribes popularitet, idag har han enligt en del mätningar mer än 80% av folket med sig, finns det stark kritik mot honom. Hans legitimitet som president ifrågasätts av Högsta Domstolen efter att den grundlagsändring, vilken möjliggjorde hans omval har visat sig grunda sig på en korruptionsskandal. Det finns starka misstankar och bevis för att han mutat kongressledamöter med pengar, poster och politiska förmåner för att de skulle godkänna grundlagsändringen.

( Parapolitico-skandalen). Den enda som idag kan hota honom i ett nyval är Ingrid Betancourt.

Lyckas hon komma igen efter sina sex år i fångenskap...tidvis bunden vid ett träd i djunglen, sjuk och utmattad...kan hon verkligen utmana Uribes att ta tag i de grundläggande problem som skapat Colombias långa inbördeskrig, ”la violencia”.

Grundproblemen är fattigdom, fedodala förhållanden på landsbygden, korruption och den extremt vinstgivande kokainexporten. I den kampen har Ingrid Betancourt långt högre trovärdighet än Uribe, hans familj har sedan länge starka kopplingar till den kokainsmugglande högermilisen.

Under min resa i Colombia mötte jag många intelligenta, modiga och starka kvinnor. En hade under många år jobbat som högre domare och trots starka uttalade hot mot sin person, bekämpat korruption, narkotikakartellerna och gerillan...dömt många och kämpar för ett bättre samhällssystem. Ingrid Betancourt står som en bra symbol för många av Colombias kvinnor...och personligen drar jag mig inte för att påstå att Colombias kvinnor är de främsta förkämparna för en positiv utveckling i landet...mot fred och demokrati...och det främsta hoppet för detta underbara, vackra och rika land.

Colombia är på rätt väg, folket är så trötta på kriget och Farc, trötta på paramilitär högermilis, narkotikakartellerna, korruptionen...många vill ha en sanningskomission, likt den i Sydafrika...och den unga befolkningen (ca hälften är under 25 år) och kvinnorna är de som främst står för hoppet.

Fritagningen.

Operation ”schackmatt” beskrivs redan av experter som den mest lyckade fritagningen sedan förklädda israeliska kommandosoldater fritog gisslan i Entebbe, i Uganda, 1976.

Under ca ett års tid visste den colombianska armen och underättelsetjänsten var Farc höll bl.a. Ingrid Betancourt fången. Men p.g.a. risken att hon skulle avrättas infiltrerade man ”gerillan” som varande utsända från en hjälporganisation och slutligen lyckades man övertyga fångvaktarna, inklusive ledarna att hon skulle ”flyttas”...kuppen lyckades perfekt!

Ingrid Betancourt berättar själv: ” Vi fick veta på morgonen att vi skulle flyttas. Jag ville inte flyttas till en ny plats, till en ny fångenskap. När jag såg deras t-shirts och såg att de hade tryck med Che Guevara tänkte jag: De här är inte från någon hjälporganisation, de är från Farc-gerillan. Jag blev än mer övertygad när jag under förnedrande former tvingades in i helikoptern iförd handfängelse. Dörren till helikoptern stängdes och vi lyfte från marken. Då hände något och plötsligt låg ledarvakten bakbunden på golvet. En man från ”hjälporganisationen” vände sig mot oss och sade: ”Vi är regeringssoldater, ni är alla fria”.”

Kort om Farc-gerillan.

Farc (Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia – Ejército del Pueblo) bildades den 26:e mars 1964 för att störta den USA-allierade regeringen. Länge bedrev gerillan en politisk kamp som hyllades främst av landsbygdsbefolkningen och de aktiva gerillasoldaterna var ca 17000.

Under 1980-talet pressades Farc av högerregeringen och gerillan började involvera sig i den lukrativa kokainproduktionen. Man började också ta ut skatt av landsbygdsbefolkningen, ofta med våld och hot om våld. Farc började också syssla med kidnappning...gick mer och mer över till att bli en renodlat kriminell organisation...man tappade nästan helt sitt folkliga stöd och blev föremål för Colombias största protester någonsin.

Idag består ”gerillan” ac ca 6000 man, många lockade av inkomsterna från kokainproduktionen och de politiska ”målen” är sekundära.

Efter gerillaledaren och skaparen, Manuel Marulanda:s död, den högsta kvinliga gerillakommandanten ”Karinas” (Nelly Ávila Forero) avhopp och att armen lyckats döda flera andra ledare bl.a. Raúl Reyes...återstår inte mycket hopp för Farc. Även Venezuelas president Hugo Cháves har uppmanat Farc att lägga ned sina vapen och han ringde själv upp president Uribe för att framföra sina gratulationer till den lyckade fritagningen av Ingrid Betancourt m.fl.

...Farc-”gerillan” är förhoppningsvis totalt schackmatt...och jag hoppas detsamma snart gäller narkotikakartellerna och korumperade politiker över hela Colombia!

Mvh Thomas.

Inga kommentarer: